Födelsedag 2/4 2013

Nu har jag äntligen fått över bilderna från mobilen utan krångel. Skönt, jag var "lite" rädd där ett tag. Men sen pluggade jag i mobilen i datorn utan att tänka efter (eftersom den behövde ladda och jag inte orkade kräla på golvet vid ett uttag för att vänta på att Casper ska ringa), så då fick jag över bilderna. Så nu tänkte jag börja skriva om Paris. Jag tar en dag i taget, det blir för mycket att skriva om alla dagar samtidigt.
 
Eftersom det var min födelsedag väckte min familj (och Frall, som hade sovit över) mig med sång och firande på sängen. När det är ens födelsedag brukar man ju alltid vakna tidigare av ren spänning, men jag fick min mens kvällen innan så jag hade legat vaken en och en halv timme på natten för att magen krampade, så jag SOV faktiskt när de kom och sjöng. Måste nog vara första gången någonsin det händer mig. Det var ett väldigt fint firande i alla fall, om än lite tidigt. Men jag, mamma och Frall hade ju ett tåg att passa. Ett tåg som blev en dryg halvtimme försenat (mrhmrmhrmh SJ...). Sen satt vi på det där tåget tillsammans med ett tjejfotbollslag från Nacka i ungefär fyra timmar ner till Kastrup. Där hann vi precis kasta i oss lite soppa, sedan var det raka vägen på planet till Paris. Måste säga att Air France hade väldigt sur personal på den flighten. Den enda som gjorde det bättre var en väldigt trevlig man som såg precis ut som Nigel i Djävulen bär Prada (ni vet, han som är Miranda Priestleys assistent).
 
Efter en timme och femtio minuter kom vi fram till Charles de Gaulle, och då var det ytterligare trekvart med RER (typ snabbtåg/pendel) in till Paris. Vi checkade in på hotellet (väldigt smalt och vääääldigt lång trappa) och gick direkt ut för att strosa omkring lite och äta middag. Vi bodde i ett väldigt mysigt område som heter Beaubourg/Les Halles. Vi gick omkring, kollade lite i en ganska så underbar vintagebutik och letade sedan upp en vegetarisk restaurang som mamma hade varit på tidigare. Väldigt god mat, och deras mangopudding smakade precis som den filippinska mangon. Gissa vem som var glad. Efter middagen var vi så trötta så vi däckade på hotellet vid elva, till ljudet av fotbollsfans som tittade på matchen PSG-Barca. Det var extremt lyhört, så det kändes nästan som att de var inne i rummet, trots att vi bodde på sjätte våningen. Det gick att sova i alla fall.
 
Så här fint uppvaktad blev jag :)
 
Så hääääär långa trappor var det upp till vårt rum...
 
Men det var det värt, kolla bara på utsikten från vårt lilla takfönster!
 
Oj vad långt det är ner till marken...
 
Jaa, det fanns både fina och...mindre fina... saker i den där vintage-butiken...


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

lisflisan

Inget originellt.

RSS 2.0